Pensionärspar.

Jag ska trots anonyma klagomål om att den här bloggen handlar lite för mycket om Saruts pojkvän faktiskt skriva ett inlägg om honom jag med. Jag tycker han kan få förtjäna lite utrymme i vår blogg med tanke på att han hänger endel på Glasmästaregatan han med.

Igår när jag stormade (bokstavligt talat) in genom dörren sitter denne man, med Sarut bredvid sig i soffan. Han pratar i telefon.

R: Hej, jag heter Ricard. Jag tänkte bara höra... har ni några lussebullar kvar? Ahaaa... mhmm. Vad bra! Tack så mycket.

S: Hannah, ska du ha lussebullar?

H: Säg inte att ni ringde Ica och frågade om de hade lussebullar för att sedan gå och köpa?

R&S i kör: Jooo? Vadådå?

/Hannu