ÄNTLIGEN! som Gert skulle sagt.

Min goda vän har äntligen börjat blogga. Som jag har väntat på detta, då hon är en av de människor jag känner som kan uttrycka sig bäst verbalt. Det här ska bli spännande. Vill ni läsa om punkbärs, genus och bajs är hennes blogg dagens tips!

/Hannu

Göra livet surt för andra. Del ett.

Söndagshäng på Glasmästaregatan. Piraten är på besök.

Det diskuteras relationer, genus och när bägaren rinner över. Och framförallt, vad man gör när det sistnämnda väl händer. 

En lång diskussion, men med en klar slutsats: Räkskal gör störst skada i en ihålig gardinstång.

Ja, kära läsare. Det är en konspiration.

//Sarut

Hoppsan.

Det går bra nu.

//Sarut

När man vet att man blivit för nära vänner.

Sara gör sig iordning för kvällen.

S (ropar inifrån badrummet): Hannah, jag har ett problem. Kan du hjälpa mig?!

H: Ja, vad är det?

S: Jag försöker komma åt rumpan med hårsprayen men jag når inte. Kan du spraya på min rumpa?

En vanlig kväll på Glasmästaregatan.

/Hannu

Buskis på Glasmästaregatan.

Sarut har redan nämnt min passion för Mikael Persbradt. Men skrattar bäst som skrattar sist. Saras äldre man hon vill ligga med är ingen mindre än Jamie Oliver. Varje dag lyckas hon tuna in något Jamieprogram och sitter som klistrad till hans lönnfeta mage och läspande brittiska. 

S: Jag har alltid velat ligga med en kock...

H: Vill du ligga med en "cock"?

S: Nejnej, en kock med stooor papparkvarn...

The neverending temat med Sara och hennes penisstorlekar fortsätter.

/Hannu

Mammor och internet.

Idag när jag pratade med mammu på msn (inte alla som ens gör det) så sa hon ivrigt "jag har skickat mail till dig! kolla mailen!!" Så det gjorde jag. Följande bild hade hon skickat, tillsammans med något kedjebrev om svininfluensan. Min ganska långa tysntad kanske gjorde henne lite nervös. För hon lade sedan till "tycker du jag är fånig?". Haha, nej mammu. Du är inte fånig, du är bara en typisk mamma på internet! 

Ungefär som Saruts mammu. Hon är lite mer som Sarut. Inte riktigt lika vulgär, men hon skickar mer rumsrena kedjebrev. Ni vet "skicka till tio kompisar, får du 5 tillbaka tycker de om dig". Mammor, mammor. Ni får öva lite på internet.

/Hannu

I himlen finns obegränsat med Yes.

Klockan var 11:11 när jag fick det som kan vara årets sorgligaste besked. 

Efter det täcktes hela dagen som av en grå dimma. Sorg.

11:11 dog våran diskmaskin. 

Och jag undrar om jag någonsin kommer kunna hämta mig från det här. 

Vila i frid.

//Sarut

New noise.

I veckan har jag återupptäckt mina gamla hard-core hjältar, Refused. Riktigt arg musik. 

Passar bra till mitt hormonstinna, rätt labila tillstånd. Det passar även rätt bra in på veckan, som varit lite av en känslomässig berg-och-dalbana.

Skönt på ett sätt, jobbigt på ett annat. Och framförallt störande att det ska vara så jävla svårt att somna när man gått och blivit oresonligt arg för ingenting.

//Sarut

"Beach 2010" eller "Omstart"

Okej. Nu jävlar. Jag har sagt det förr, men nu säger jag det igen. Från hjärtat. Nu får det vara nog! Dåliga vanor, långvarig negativ stress och ältande av fel saker is no more! Idag vaknade jag, åt frukost, drog och tränade och sedan satte jag mig och började räkna ut hur jag ska kunna leva på mitt eget företag. För det kan jag, om jag bara vill. Lite mindre klädinköp, lite mindre öl, lite mer sälja in sig själv. Sedan är jag hemma. Så JÄVLA nice. 

/Hannu

Tickande klockor.

När klockan är en minut innan det officiellt är måndag, och Hannu dimper ner i soffan med en utläggning om biologi/fortplantning/menscykler, då vet man att det är dags att gå och lägga sig.

Sleep tight winelovers.

//Sarut

Sunday is bunday.

Söndagsmys på Glasmästaregatan.

Eller vad sägs om lite bake-up bullar, syltkakor och en väldigt söt Hannu.

Om ändå det kunde vara söndag lite oftare.

//Sarut

Smellier.

Glasmästaregatan har ett problem utom denna värld. Man kan typ dricka luften här inne på sommaren. Det regnar inomhus. Luftavfuktaren kämpar på och töms på litervis med vatten hela tiden. Ändå luktar vi. Jag, Sarut och framförallt handdukarna. Surt. Gammalt. Ruttet. Jag byter badlakan typ varannan/var tredje dag, det hjälper inte. Den torkar ingenstans. Nu och kanske ytterligare någon månad framåt kramar ni mig på egen risk. Smellycat. 

/Hannu 

Smelly.

Under sommarens blogg-vila har det hunnit hända väldigt mycket.

Bland annat har det tillkommit nya invånare i terrariet, läs: hemma. 

Förra veckan hittade jag en vilsen gräshoppa i badrummet och nu har även blomflugorna flyttat in.

Blomflugor brukar vanligtvis röra sig i grupp, gärna där det finns matrester, gamla sopor och annat gött. Men. Det finns en outsider här på Glasmästaregatan. 

Vart han gillar att hänga har ni säkert listat ut redan. Ja, det är skrubben.

Jag blir förvirrad och lite förolämpad på samma gång. 

Jag har ju faktiskt duschat idag. 

//Sarut

Vasagrillen II

Haha, jag vet att ett av mina inlägg redan handlat om grillen på Vasaplatsen, men de blir tillägnade ett till. Ikväll var jag ute och åt och drack med min vän Andrea. Vi startade upp med middag. Det är intressant det där med mat, hur jag och många med mig resonerar. Härromdagen när jag lunchade så svor jag över att det kostade 80 spänn för en stor sallad med bröd till. På mitt jobb tar vi 65 för samma sak, som dessutom är ekologisk. Så jag tyckte det var värsta rånet. Men såfort klockan passerar 18 så händer något med in snålhet. Jag betalade med glädje över 100 kr för EN halloumiskiva med kokt potatis till. Det var så jävla värt det. Sjukt gott. Men ja, det sätter den där lunchen i något typ av perspektiv. Men det var inte det som det här inlägget skulle handla om. Efter min halloumiskiva fyllde jag på med öl och vin och efter några timmar skrek magen. Så på vägen hem stannade jag sedvänligt på Vasagrillen. Min kompis Jacob jobbade inte idag. Det var en annan skön kille. Jag gillar Vasagrillen. Åter igen:

H: Jag skulle vilja ha en falafelrulle men med massa fetaost i. Går det att ordna tror du?

K (som i kioskkillen): Klart du vet! Jag fixar värsta rullen!

H: Tack du!

K: Det blir 60 kronor, jag tar bara tre kronor för fetaosten du vet!

H: Absolut. (Lämnar fram kortet)

K: Kortet funkar inte!

H: Testa numret?

K: Det funkar inte heller... Vafan, kompis. Du kommer tillbaka?

H: Ja givetvis, det här stället ligger på vägen hem?

K: Du betalar seeeen! Nu ska vi se, extra fetaost, och jag ger dig lite godis också! Efterätt!

BÄSTA stället.

/Hannu

GODMOOORGOOOOOOON!!

Sarut är så lätt att genomskåda. När hon inte vill vara ensam låter hon så mycket att jag helt enkelt måste gå ut och se vad fan hon håller på med. Jag vet ju att hon kan röra sig på ett åtminstone hyffsat smidigt sätt annars. Men på mornarna, lagom till hon vill ha frukostsällskap, då jävlar. Det låter lite som hon försöker riva hela köket. Minst. Kanske vissa delar av vardagsrummet också. Nu ska jag gå ut och inte låtsas om att hon väckte mig med världens jobbigaste ljud och äta en trevlig frukost istället. Sarut vann. 

/Hannu

Tankenöt.

Jag känner att jag råkat lova lite för mycket. Om det här med bloggandet.

För det blev inte alls någon diarré av det, som jag trodde. 

Snarare förstoppning.

Istället har jag suttit och försökt göra en framtidsvision, dagens skoluppgift. 

Att jag inte kommer på någonting ser jag som ett dåligt tecken.

Nu går jag och lägger mig.

//Sarut

Inlägg 211.

Sommarlovet slut. Idag.

I alla fall för Sarut. 

Således är det slut på semestern och dags för blogg-diarrén att åter göra intåg.

Stay tuned.

//Sarut

Same same but different.

Det blir mycket citat i den här bloggen. Men det är ju det vi gör bäst, slänger ur oss märkliga saker. Igår diskuterade jag och Sarut föräldraskap. Om när klockan börjar ticka, och framförallt hur vi kommer bli som föräldrar.

S: Fast alltså.. jag tror jag kommer bli en skitbra förälder.

H: Tror du...? (med viss tvekan i rösten)

S: Ja, jag har ju jättebra hand med både hundar och utvecklingsstörda!

/Hannu

Den ultimata hämnden.

Hannu och Sarut frukosthänger i vardagsrummet. Sarut funderar på dagens outfit. Hannu på lite... Tyngre saker.

H: Jag ska leta upp XXXX och ligga med honom. Bara för att. 

S: ..?

H: Det vore den ultimata hämnden.

//Sarut