Sarut begav sig till andra lång för att fira och Hannu tog ett varmt bad och lyssnade på Thåström.
Sedan kom Sarut hem.
Vinglig.
Ropade när hon kom hem mitt i natten "Bli inte rädd, det är bara jag!".
Sedan vinglade hon in i mitt rum och berättade om alla pinsamheter hon gjort.
Som hon bittert ångrar idag.
Hannus tur att skratta.
/H
typiskt min syster!
SvaraRadera